Ekonomi:

Indien är idag en betydande ekonomisk makt. Landet har en växande industri- och har utvecklat en egen kärnkraftsindustri, är en stor vapentillverkare och bygger egna rymdfarkoster och bilar. De senaste 15 åren har landet haft en av de snabbaste expanderande ekonomierna i hela världen och är nu Asiens tredje största ekonomi. Dock så har den ekonomiska utvecklingen inte gynnat alla då det finns stora skillnader mellan befolkningen som fått del av landets utveckling och modernisering och dem som ännu inte nåtts av den.

 Politik

Indien är en federation av delstater med egna regeringar, som i vissa frågor lyder under en federal regering för hela landet. Denna bestämmer t.ex. över utrikespolitik, försvar, utvecklingsplanering, valuta med mera, medan delstatsregeringarna ansvarar för sådant som skolan, sjukvård, trafik och allmän ordning.

Indien är en parlamentarisk demokrat och parlamentet har två kamrar. Den övre kammaren har 245 ledamöter varav högst 12 får vara utvalda av presidenten och resterande är indirekt utvalda av delstatsparlamentet. Den undre kammaren får ha högst 550 ledamöter och dem utses i allmänna val minst vart femte år. Valen är majoritetsval. Kvotering finns för bland andra lågkastiga och man har som mål att ha en tredjedel kvinnliga parlamentsledamöter. 18 år är gränsen för att få rösta och 25 år för att få kandidera i valen.

Statschefen är presidenten, som utses för en femårsperiod av ett valmöte bestående av parlamentsledamöter på både federal och delstatsnivå. Presidenten kan bara väljas om en gång och har inte en stor avgörande makt i Indien. Den verkliga makten ligger hos regeringen (främst dess innersta krets, kabinettet), som leds av premiärministern. Regeringen är ansvarig inför parlamentet.

Socialt och levnadsförhållanden

Det råder stora skillnader i utbildningen i landet, och mellan män och kvinnor. Läs- och skrivkunnigheten bland män sträcker sig till cirka 70 % och till endast cirka 48 % bland kvinnorna.

En studie från december 2009 visar att en tredjedel av människorna i Indien lever i fattigdom och  har därmed problem med tex tillgång till mat, bostad, rent vatten, sjukvård och utbildning. Fattigdomen är störst i storstädernas slum och även ute på landsbyggden. Dem människor som påverkas mest är kvinnor, barn, lågkastiga och olika utstötta stamgrupper.

Det indiska samhället är hieratiskt och uppdelat även om kastsystemet håller på att försvinna mer och mer. Indiens regering har sagt att de strävar efter ett land där inte kast spelar någon roll, utgör ålder och ekonomisk status och där alla är lika mycket värda. Det är dock viktigt att komma ihåg att det skiljer sig mellan ständerna och på landsbyggen i Indien. I storstäderna är människor generellt mer välutbildade och har kritiserat kastsystemet och följer en annan livsstil men på landsbyggden lever ofta de gamla förhållanden kvar.

 Som sagt så skiljer sig levnadstanderden väldigt mycket mellan rika och fattiga i Indien och mellan de som bor i städerna och ute på landsbyggden. I städerna  så kryllar det av tiggarbarn och barnarbete är väldigt vanligt i stora delar av Indien där fattigdomen är stor. Barnarbete inom textilindustri, jordbruk och hushållsarbete är väldigt vanligt. Medelklassens och rikas barn lever i allmänhet i en skyddad värld men pressen på att lyckas i skolan är stor. Att slå barn i uppfostringssyfte är enligt lag accepterat.

 

Källor: (källkritik tillkommer snart :) )

Landguiden.se

Landguiden känns som en ganska pålitlig och objektiv källa då det är en vidareutveckling av Utrikespolitiska institutets skriftserie Länder i fickformat.

Utrikespolitiska institutet är ett oberoende institut som forskar och informerar frågor som rör utriket. Det är en av många anledningar till att det känns som att man kan vara relativt säker på att landguiden är en objektiv källa. Utrikespolitiska institutet har redaktörer som följer världens utveckling och Landguiden uppdateras jämnt och ständigt med information. Det som det rapporteras mest om är inte enskilda händelser utan Landguiden är mer till för att användas som ett sorts uppslagsverk (enligt dem själva också). All statistik som finns på sidan hämtas även från hyffsat pålitliga källor från internationella organisationer som FN osv. Källorna som används är för det mesta andrahandskällor vilket inte är lika bra som en primärkälla men dem är seriöst utvalda och de som skrivit försöker få tag på så objektiv och korrekt information som möjligt. Det går att få reda på exakt vart alla källor är hämtade ifrån här: (http://www.landguiden.se/Om-Landguiden/Kallor) Det är bra och trovärdigt att källorna finns tillgängliga då man på egen hand kan kritisera även dem källorna för att ta ett beslut.